Teets Historia

Hej bästa tevän!

Tack för att du besöker oss. Vi har för tillfället stängt så det går inte att handla på sajten.
Vi jobbar för att hitta en snar lösning, tack för ditt tålamod och varmt välkommen åter!

Om du vill beställa Mighty Leaf's teer, välkommen att kontakta våra kollegor i UK som gärna skickar till Skandinavien. Se länken nedan, deras mailadress är: customerservice@mightyleaftea.co.uk www.mightyleafteas.co.uk

 

Teets Historia | Teplantan | Olika tesorter | Att gradera te | Teregioner | Tebryggning | Hitta Mighty Leaf | Filmer och Artiklar | Pressroom

Teprovning | Kombinera te och mat | Ingredienser | Tekannor | Teutbildning | Portionspåsar | Återförsäljare


Det var en gång – för 5000 år sedan

Hur teet upptäcktes är en blandning av myt och fakta och färgas starkt av hur människor för flera tusen år sedan år sedan såg på filosofi och andlighet.

Enligt den kinesiska legenden befann sig en skicklig kejsare och vetenskapsman vid namn Shen Nong år 2737 f.Kr. i sin trädgård. Hans tjänare kokade vatten och blad från en överhängande buske föll ner i hans vatten och gav det en ovanlig och angenäm doft och smak. Kejsaren tyckte mycket om smaken på vattnet och när han undersökt växten och bladen närmare visade det sig att det var en tebuske, Camellia Sinensis. Shen Nong gjorde grundliga studier av tebusken och dess blad och fann att te hade medicinska krafter. Shen Nong tillskrivs inte bara upptäckten av teet utan sägs även vara den kinesiske läkekonstens fader. Så kom det sig att den första koppen te, kom till av en slump tack vare ett litet blad med mäktig kraft (The Mighty Leaf).

I Indien berättas det att teet upptäcktes av Prins Bodhi-Dharma, det helgon som grundade den Japanska Zenbuddismen (Budda). År 520 f.Kr. lämnade han Indien för att sprida den buddistiska läran i Kina. För att bevisa olika zenbuddistiska principer svor han att meditera i 9 år. I slutet av sina meditativa övningar somnade han. När han vaknade var han så besviken att han skar av sig sina ögonlock. På marken där hans blodiga ögonlock landat växte det genast upp en teplanta för att gottgöra hans offer. Från den dagen kom te att ha uppgiften att motverka "trötthet".

Traditionsrik tekultur i Kina och Japan

Oavsett legenderna så är det svårt att spåra de exakta rötterna till tedrickandets uppkomst. Det är troligt att teplantans ursprung är sydvästra Kina, Tibet och norra Indien. Kinesiska köpmän som reste i dessa regioner råkade säkerligen på människor som tuggade på tebladen. Från köpmännens berättelser lärde sig människor i andra områden att använda te.

Ursprungligen användes te främst för medicinskt bruk. Inte förrän under tidig Tangdynasti (618-907), som också kallas “teets guldålder” spred sig vanan att dricka te och drycken blev Kinas nationaldryck. Att regeringen vid denna tid införde en särskild teskatt visar också på teets ökande popularitet. Vid denna tid tillverkades pressade tekakor från vilka man bröt mindre bitar. Dessa mjukades först upp, genom värme från eld, innan man bryggde teet i hett vatten. Tekakorna gjorde att teets hållbarhet ökade eftersom det kunde lagras under långa tider, och kakorna användes även som valuta.

Buddistmunken Lu Yu (733-804) skapade Ch’a Ching (eller Cha Jing) vilket är ett klassiskt verk om te, i tre stora volymer. Han beskrev i sin avhandling vilka olika sorters te som finns, hur de framställs, hur de skall bryggas och fördelarna med att dricka olika sorter. Dessutom är hela hans verk utformat utifrån en andlig dimension som reflekterade dåtidens buddistiska, taoistiska och konfusianistiska religiösa uppfattningar. Teceremonin blev en metafor för att uttrycka den harmoni och den enkelhet som inte bara styrde, utan också strömmade genom, hela universum.

Senare under Songdynastin (960-1279), känd som den romantiska teeran, blomstrade diktkonsten, måleriet, lyriken och sammanvävdes med tetraditionen. En föregångare till den Japanska Tecermonin, Cha No Yu (eller Chado: "The way of Tea"), utvecklades i Kina och blev till det mest populära sättet att dricka te under denna period. Av de sammanpressade kakorna maldes ett fint tepulver i en stenkvarn som vispades i hett vatten med en bambuvisp.

Under Songdynastin hade den kinesiska kulturen en enorm inverkan på konst, politik och religion i andra länder i bortre Asien. Under 1100 talet kom en japansk buddistmunk till Kina för att studera. Munken hette Eisai och i Kina lärde han känna traditionen att dricka pulveriserat te. När han återvände till Japan tog han med sig tefrön och startade odlingar i det kloster där han levde. Snart fanns det en teodling vid flera kloster i Japan. Men eftersom klostren var isolerade skulle det dröja ända tills 1300 talet innan tedrickandet spreds på allvar i Japan. Då hade Japan tagit efter Kinas tradition att dricka pulveriserat grönt te i hett vatten. Inspirerat av den buddistiska andliga filosofin är detta tiden då den Japanska teceremonin, "Cha-no-yu" såg dagens ljus. Det te man använder för denna traditionella ceremoni heter Matcha.

Det moderna sättet att brygga te utvecklas

Det skulle dröja ända fram till Mingdynastin (1368-1644) för tebryggningen att utvecklas till det sätt som vi tillreder te på i dag, dvs genom att tebladen läggs i hett vatten. Istället för att pressa tebladen till hårda kakor, rullades tebladen, därefter hettades de upp över öppen eld för att stoppa oxideringen. Detta gjorde det enklare att dricka teet, man behövde bara hälla hett vatten över det och så hade man sin dryck. Vid denna tid upprättade regeringen handelshinder som begränsade handeln med te. Lagar instiftades som reglerade gränshandeln eftersom det var här man bytte te mot framförallt hästar. Qingdynastin kom till makten 1644 och regerade fram till 1911 och de lyckades med tiden avskaffa teskatterna och reglerna som omgav tehandeln, vilket kan ses som ett tecken på hur viktig handeln med te var för Kinas ekonomi.

På 1700 talet reste en kinesisk munk runt i Japan och introducerade nymodigheten med rullade teblad som nästan helt hade ersatt pulveriserat te i Kina. En tehandlare i Uji, Kyoto som hette Nagatani Soen uppfann under 1700 talet ett nytt sätt att rulla, ånga och torka grönt te i Japan. Teet och sättet att framställa detta te, blev känt som Sencha. Traditionen att dagligen dricka Sencha lever kvar i Japan än idag.

Teet kommer till Europa

Under 1600 talet började te importeras i större skala till Europa, det är oklart om Holländarna eller Portugiserna var först. Dock hade missionärer, köpmän och upptäcktsresande haft med sig te hem från resor i Kina och Japan redan på 900 talet. Även i Marco Polos (1254-1324) reseskildringar omnäms teet.

När de holländska köpmännen började handla med te under 1600 talet ökade volymerna och 1610 anlände den första lasten te från Kina och Japan på skepp som leasats av det Holländska Ostindiska Kompaniet. Te exporterades vid denna tid också till Ryssland, och fraktades på kameler via sidenvägen.

Att dricka te spred sig till städer som Amsterdam, Paris och senare till London. Men eftersom te var dyrbart var det endast den välbeställda adeln och de kungliga som kunde njuta av drycken vid denna tid. Att dricka te blev ”fashionabelt” och var de rikas sätt att ta del av tidsandans äventyrlighet. Ett sätt att upptäcka nya kulturer på ett garanterat säkert sätt!

En brittisk kärleksaffär

Britterna hakade inte på tetrenden genast. De föredrog sitt kaffe. Främst var det män som drack kaffe på lokal. Modet att dricka te uppstod först bland kvinnorna som tyckte att tedrickandet var en ståndsmässig dryck och de avnjöt den till en början hemma. 1657 öppnade den första tebutiken i London av Thomas Garraway. Butiken sålde te som importerades av holländarna. Teets populariet ökade i London och spred sig även till kafeerna och andra lokaler.

När Charles II gifte sig med Catharine of Braganza, prinsessa från det portugisiska kungahuset, ökade teets popularitet hos britterna. Catharine älskade te och introducerade te till hovet och att dricka te blev på modet. Kort därefter etablerade det Brittiska Ostindiska kompaniet en bas för tehandeln genom att säkra en tefabrik i Macao för hemlandets behov. En viktig markering gentemot Holland som var den andra viktiga tehandelsnationen vid denna tid.

Ett temonopol växer fram

Vid 1700 talets början och ett sekel framåt var det Brittiska Ostindiska Kompaniet dominerade inom tehandeln med Kina och man byggde upp ett imperium baserat på sin monopolställning. I Indien byggdes handelsbaser bla i Bombay, Bengalen och Madras. Ostindiska kompaniet agerade som en förlängd arm till det brittiska kolonialväldet och utövade stor makt på det politiska och ekonomiska planet. Makten inskränkte sig inte bara till handel utan gällde även rätten till land samt till rättsväsendet i övrigt och till militären. Men mot slutet av 1700 talet minskade det brittiska Ostindiska Kompaniets makt och situationen i Indien började förändras.

Teplantage i Indien

Kina förblev den enda leverantören av te till väst fram till i mitten av 1800 talet. I ett försök att få veta hemligheterna bakom Kinas teodlingar och framställning och därigenom få ett slut på landets dominans, skickade britterna en ”hemlig agent”, botanisten Robert Fortune, till Kina. Fortune reste runt och utgav sig för att vara köpman och lärde sig på så sätt olika tekniker hur te kultiveras och framställs. Han skickade hem olika teprover och rekryterade teexperter från Kina, vilka var viktiga för att britterna skulle kunna bygga upp egna teplantage i Indien.

Runt 1823 råkade en major i den brittiska armen upptäcka inhemska tebuskar i Assam regionen i nordöstra Indien. Det Brittiska Ostindiska Kompaniet började experimentera med att odla te, inte bara i Assam, utan även i den närliggande regionen Darjeeling, vid foten av Himalaya. Dr. Campbell, som var anställd av Ostindiska kompaniet, började som ett experiment att plantera tefrön i sin trädgård i Darjeeling, Benchwood vid Himalayas fot. Försöket slog så väl ut att den brittiska regeringen beslutade sig för att starta teplantage i området.

Detta markerade starten på en ny teodlingsera i Indien och slutet på Kinas dominerande ställning som teexportör till Europa. Genom att teodlingar växte upp på många olika ställen i Indien blev detta startskottet till landets industriella revolution, och till att tehandeln blomstrade.

Te i Nordamerika

Te fann sin väg till USA via nybyggarna från Europa under mitten av 1600 talet. Holländarna var först och grundade bosättningar i New Amsterdam, som britterna senare döpte om till New York. Tehus och kaffehus blev populära och det var en symbol på välstånd och god uppfostran att man kunde servera te ur fint porslin eller fina silverkannor.

Eftersom te var en populär dryck hos de välbeställda blomstrade handeln med te mellan den brittiska kolonin och Storbritannien. Ostindiska Tekompaniet tjänade mycket pengar på handeln eftersom de tog ut höga skatter och sålde utan mellanhänder. Detta väckte ont blod i kolonin och oroligheterna kulminerade i det berömda upproret i Boston, vilket varade i flera veckor och fick namnet “The Boston Teaparty”. Detta uppror blev upprinnelsen till det Amerikanska Inbördeskriget 1776 - 1781.

Klipperskeppen och den Amerikanska tehandeln

Amerikanska klipperskepp (snabbgående skepp som byggdes för tehandeln, som sägs vara föregångarna till Whitbreadbåtarna, ett känt Klipperskepp är Cutty Sark) började importera te direkt från Kina under 1850 talet. De Brittiska och Amerikanska klipperskeppen körde på kapp fram och tillbaka mellan Asien och Europa / USA för att hinna först hem till teauktionerna med de bästa och färskaste teerna i lasten.

Utvecklingen av tedrickandet i Amerika

Under 1800 talet spelade tedrickandet en stor roll i det sociala livet och Amerika tog efter traditionerna i Storbritannien och övriga Europa med tepartyn och "Afternoon tea". När dryckens popularitet ökade i Amerika utvecklades även inhemska sätt att dricka te.

Iste såg dagens ljus 1904 vid Världsutställningen i St Louis, Missouri. En tehandlare och plantageägare hade bestämt sig för att bjuda besökarna varmt te som smakprov. Men på grund av det ovanligt varma vädret, blev hans te inte populärt. För att få ett ökat intresse för sin produkt bad han en glassutställare om is som han tömde i sitt varma te. Så föddes isteet och det blev en stor framgång. Idag är minst 80% av allt te som säljs i USA iste.

Tepåsen föddes också i början av 1900 talet. Den ursprungliga påsen var en handsydd silkes- eller bomullspåse, inte helt olik Mighty Leaf´s portionspåse. Tomas Sullivan, en tehandlare från New York, är den person som oftast anses vara den som först kommersialiserade tepåsen i större skala.

Idag är te världens mest populära dryck, näst efter vatten. På Mighty Leaf Tea är vi stolta över att kunna fortsätta tetraditionen och föra den vidare till dagens moderna människor. Vi köper in de finaste teerna från odlare som levererar bästa kvalitet, gärna ekologiskt odlade när så är möjligt. Vi erbjuder en specialutvecklad portionspåse som innehåller hela teblad, örter och frukter som är för stora för vanliga tepåsar. Mighty leafs portionspåsar är tillverkade av en majsstärkelse och biologiskt nedbrytbara i en kompost på 90 dagar.

Mighty Leaf

Mighty Leaf Tea skapades med syftet återuppväcka traditionen att dricka te, göra den lättillgänglig för dagens moderna människor genom att erbjuda och utveckla teprodukter, banbrytande beträffande kvalitet och innovation.

Kontakta oss

info@mightyleaf.se

Twitter

Facebook